Slutsatser och åtgärdsförslag

Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, Västra och Inre Finlands region

Utvärdering gällande den svenskspråkiga förskolan

Andelen sexåringar som deltar i förskoleundervisningen är hög, närmare 100 %. Förskoleundervisning som ges i samband med dagvård har ökat en aning i jämförelse med förskoleundervisning som ges i samband med skola. Detta även om förskolan lyder under lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Antalet barn i förskoleålder sjunker i Finland men samtidigt sker en ökning av antalet svenskspråkiga barn i förskoleålder. Det här bör tas i beaktande vid resursering av förskoleundervisning i kommunerna. Nyanlända barn har också rätt tillförskoleundervisning och småbarnspedagogik, förskola och skola är en viktig del av deras integrationsprocess. De barn som har behov av skiftesdagvård bör också ha möjlighet att delta i förskoleundervisningen, utan att vårddagen blir oskäligt lång.

Antalet förskoleelever med skjutsbehov har ökat en aning. Detta kan bero på indragning av enheter där förskoleundervisningen ges. Man bör ge akt på barnens väg till förskolan då beslut kring daghems- och skolnäten tas. Förskoleelever med inkvartering finns inte men orsaken kan vara att barnet inte deltar i förskoleundervisningen på grund av oskäligt lång väg. I sådana fall är det viktigt att utnyttja digitala hjälpmedel. Genom videouppkoppling kan barnet delta i förskoleundervisning per distans och andra digitala verktyg kan också utnyttjas i den mån det är ändamålsenligt. Kommunerna bör se till att digitala hjälpmedel finns att tillgå samt att personalen fortbildas så att användningen av dessa är fördomsfri.

Samarbetet mellan småbarnspedagogiken, förskolan och nybörjarundervisningen bör stärkas så att de bildar en fortlöpande helhet. Grunderna för planen för småbarnspedagogik skall vara klara att tas i bruk 1.8.2017. De utarbetas av Utbildningsstyrelsen som också sammanställt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 och Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Därmed blir lärstigen en helhet. Detta bör kommunerna ha i åtanke då de godkänner de lokala planerna.

De bakomliggande faktorerna till att ett barn inte deltar i förskoleundervisningen kan vara flera. Det är ofta frågan om att man prioriterar att vardagspusslet går ihop för hela familjen. I regeringsprogrammet lyfts tvärsektoriella tjänster för barn och familjer upp. Detta främjar också helhetstänket vid anordnande av förskoleundervisning. I kommunerna bör man arbeta aktivt för ett sektorövergripande samarbete.